I en kall, kall värld 2

Här i Göteborg har det regnat sedan oktober, med några kortare uppehåll för hagelstormar. Hagelstormar är bättre än regn, för i hagelstorm tar det några minuter till innan papperskassarna går sönder på väg hem från Netto, och har man tur så hinner man hem med sina värmeljuslyktor innan de krossas mot asfalten och nån blöt hund gör illa tassen.
    Så jag har funderat på att flytta.
    Just nu är jag inställd på Andra Sidan.
    Ryktet gör gällande att det ska finnas jäkligt mycket grönt gräs där.
    
Nu är det lite lurigt att finansiera en flytt till, eftersom kassan tömdes på gardiner och värmefläktar förra gången.
     Så jag har börjat klura på hur jag ska få ihop pengar.
     Ett alternativ vore ju såklart att ta ett maffigt lån, för jag är övertygad om att jag kommer bli offantligt rik i framtiden. Men jag tror inte banken köper mina lager av fiskpinnar och Toy-tuggummin.

Jag ska förklara.
    När jag gick på mellanstadiet hörde jag på TV att de skulle sluta tillverka Toy. Så körde de lite gamla svartvita reklaminslag och sådär, på nostalgi. "Bli frisk i mun´me´Toy!" Åsså söt blondin.
     "HÄR FINNS DET PENGAR!" tänkte jag, och sprang och gjorde en investering i två paket Toy för 11 kronor styck, med planen att sälja dem för flera tusen om ett par år till samlare. Så nånstans i nån kartong ligger de där guldklimparna och bara väntar på att omvandlas i sköna kontanter.
     Vidare håller jag på att bygga upp ett lager fiskpinnar.
     Det gick inte i mitt gamla boende med fulla frysen, men nu går det. Nya EU-direktivet gör ju gällande att fisk på västkusten ska ta slut, eller hur det är, så jag tänker att fiskpinnar är riktig hårdvaluta. Men nu ökar de i pris de jäklarna, och dessutom kan jag inte låta bli att äta upp dem, så lagret börjar minska. Men jag har ändå tillräckligt många för att sitta och kränga till sköna priser på Blocket om ett par år. Så vänta bara! Snart glider jag fram i min limo och bah "vojvojvoj, ni andra klassens medborgare skulle ha satsat era slantar på fiskpinnar när ni kunde!"

En annan grej jag tänker börja spara på är plastpåsar. Det står i tidningen idag att de är utrotningshotade. Jag älskar ordvalet. Snart kommer WWF att starta en insamlingsfond; Rädda Plastpåsarna! Man får se dem springa runt och hoppa och leka i sin naturliga miljö, och alla kommer få en liten klump i halsen. "Plastpåsarna har inga naturliga fiender, det är miljöförstöringen som nu hotar deras fortsatta existens!"
      Så där bygger jag också lager. Plastpåsar lär vara jäkligt hett att handla med här i Göteborg, där det faktiskt inte GÅR att använda papperspåsar. Och ingen vill väl hålla på och släpa med sig typ tygkassar och sånt trams. Sånt är det ju bara mammor som gör.






Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback