Sidospår
Här är det lite dåligt arbetstempo, jag är medveten om det.
Saken är den, att jag har en miljon saker att skriva på. Dels är det en standup som måste vara klar den 8:e mars, dels är det ett manus som helst ska vara klart för en bidragsansökan den 29:e februari, man absolut måste vara klart för en manustävling den 15:e mars. Åsså är det nån jävla b-uppsats som tydligen ska lämnas in nånstans i månadsskiftet också, blablabla.
Så, kort sagt det är hel massa saker som jag förväntas skriva, så det har liksom blivit att jag öppnar nåt av de där dokumenten istället för bloggen. (Faktum är att jag jag bloggar nu bara för att slippa uppsatshelvetet. Därför kanske det blir lite irrelevanta sidospår sådär... inget att bry sig om.)
Dessutom har jag just fått veta att jag ska iväg med militärpolisen en sväng, så det lär väl bli ännu värre stiltje.
Beklagar detta, kära ni.
Men jag tänker komma tillbaka, med nya krafter, förr eller senare! Den som väntar på nåt gott, väntar aldrig för länge! (Om han eller hon inte väntar så länge att kroppen börjar sända ut hungersignaler och sånt, så att muskler börjar omvandlas till fettreserver, för det är ju olyckligt.)
Egentligen borde jag uppdatera bloggen var tredje timme för att ni inte ska bli mentala tjockisar allihopa.
Men jag är liksom inte spännande och underhållanderiktigt så frekvent (och vore jag det skulle jag ägna mig åt hippare saker än bloggande), så ni får stå ut.
Jaja, summan och kardemumman (som är en krydda som luktar ganska gott. En gång skulle jag köpa kardemumma på Netto, men den var slut. Jag skulle ha den att krydda lassi med. Som är nåt indiskt hokus pokus. Netto är för övrigt en jävla skitaffär. Tanken med Netto är att de köper in en massa billiga saker av dålig kvalitet. Tyvärr verkar de köra med samma princip med personalen. Det rajtar alltid runt en massa anställda där och gör ingenting, och sen är det kö genom halva affären för att bara en kassa är öppen. I kassan är de inte heller helt smarta. Man köper mat för typ halva CSN, de frågar aldrig om man ska ha kassar, man glömmer deyt hälften av gångerna, och de gånger man kommer ihåg det frågar de "En eller två? Stora eller små?" En gång tröttnade jag, och frågade hur mycket de trodde att en liten kasse skulle klara. Tjejen i kassan tänkte länge, länge, medan kön växte. Sen sa hon "10 kilo kanske?" Jag tittade på min handling, som vägde minst 10 kilo - jag är så jävla pretto och köper frukt och sånt numera - och frågade henne om hon trodde att en liten plastkasse skulle kalra 10 mjölkpaket. Hon tänkte lite till, kön fördubblades, dag blev natt, sen sa hon "8 kilo då?") är i alla fall att det är segt nu, men att bloggen inte är döende.
Den kommer tillbaka!
Tummis!
(Tummis?
Tunnis?
Tunnis.
Tunn is.
Tunisien.
Tunn is igen.
To Nice again.
Too nice again.
Tonfisk len.
Tonfisk.
På pizza.
Mat...
Björn, uppsats nu... )
Saken är den, att jag har en miljon saker att skriva på. Dels är det en standup som måste vara klar den 8:e mars, dels är det ett manus som helst ska vara klart för en bidragsansökan den 29:e februari, man absolut måste vara klart för en manustävling den 15:e mars. Åsså är det nån jävla b-uppsats som tydligen ska lämnas in nånstans i månadsskiftet också, blablabla.
Så, kort sagt det är hel massa saker som jag förväntas skriva, så det har liksom blivit att jag öppnar nåt av de där dokumenten istället för bloggen. (Faktum är att jag jag bloggar nu bara för att slippa uppsatshelvetet. Därför kanske det blir lite irrelevanta sidospår sådär... inget att bry sig om.)
Dessutom har jag just fått veta att jag ska iväg med militärpolisen en sväng, så det lär väl bli ännu värre stiltje.
Beklagar detta, kära ni.
Men jag tänker komma tillbaka, med nya krafter, förr eller senare! Den som väntar på nåt gott, väntar aldrig för länge! (Om han eller hon inte väntar så länge att kroppen börjar sända ut hungersignaler och sånt, så att muskler börjar omvandlas till fettreserver, för det är ju olyckligt.)
Egentligen borde jag uppdatera bloggen var tredje timme för att ni inte ska bli mentala tjockisar allihopa.
Men jag är liksom inte spännande och underhållanderiktigt så frekvent (och vore jag det skulle jag ägna mig åt hippare saker än bloggande), så ni får stå ut.
Jaja, summan och kardemumman (som är en krydda som luktar ganska gott. En gång skulle jag köpa kardemumma på Netto, men den var slut. Jag skulle ha den att krydda lassi med. Som är nåt indiskt hokus pokus. Netto är för övrigt en jävla skitaffär. Tanken med Netto är att de köper in en massa billiga saker av dålig kvalitet. Tyvärr verkar de köra med samma princip med personalen. Det rajtar alltid runt en massa anställda där och gör ingenting, och sen är det kö genom halva affären för att bara en kassa är öppen. I kassan är de inte heller helt smarta. Man köper mat för typ halva CSN, de frågar aldrig om man ska ha kassar, man glömmer deyt hälften av gångerna, och de gånger man kommer ihåg det frågar de "En eller två? Stora eller små?" En gång tröttnade jag, och frågade hur mycket de trodde att en liten kasse skulle klara. Tjejen i kassan tänkte länge, länge, medan kön växte. Sen sa hon "10 kilo kanske?" Jag tittade på min handling, som vägde minst 10 kilo - jag är så jävla pretto och köper frukt och sånt numera - och frågade henne om hon trodde att en liten plastkasse skulle kalra 10 mjölkpaket. Hon tänkte lite till, kön fördubblades, dag blev natt, sen sa hon "8 kilo då?") är i alla fall att det är segt nu, men att bloggen inte är döende.
Den kommer tillbaka!
Tummis!
(Tummis?
Tunnis?
Tunnis.
Tunn is.
Tunisien.
Tunn is igen.
To Nice again.
Too nice again.
Tonfisk len.
Tonfisk.
På pizza.
Mat...
Björn, uppsats nu... )
Kommentarer
Trackback