Children of Goa Gubbar
Jorden kommer att gå under den 23 december 2012.
Det är fruktansvärt dålig tajming. Jag tror jag ska vara i USA eller nåt annat förvirrat land som delar ut sina julklappar för tidigt det året, så jag i alla fall få avsluta med nåt bra. Så kan jag tillbringa mina sista timmar i livet med att sitta och mysa med alla pengar jag fått, och klura på vad jag ska handla på mellandags-rean.
Det här med att jorden kommer gå under 2012 fick jag lära mig när jag gick på en antroposifisk folkhögskola. Folk var lite exalterade över det, sådär. Tyckte det skulle bli spännande. Jag kan förstå dem. När jag var yngre hade jag läst nån Nostradamustolkning som sa att jorden skulle gå under i juni 2000. Jag gick runt och var spänd flera år i förväg. När jag var 14 skrev jag ett arbete på religionskunskapen med frågeställningen "Kommer jorden gå under 2000?" Jag resonerade mig fram till att den skulle göra det. Jag fick MVG på det arbetet, gudskelov blev det arbetet betygsatt redan 1997. Såhär i efterhand kan jag reagera lite på att min SO-lärare inte kontaktade skolpsykologen.
När jorden sen inte gick under var det lite antiklimax sådär, och jag visste inte vad jag skulle hitta på härnäst. (Däremot var det faktiskt en rätt maffig solförmörkelse där i dagarna.)
Varför det var just 2012 som gällde på folkhögskolan, fick jag aldrig något riktigt bra svar på där på. (Som några läsare kanske minns, fanns det inte riktigt möjlighet att googla saker och ting därifrån. Man fick lita på vad grannen mumlade fram mellan kikärtorna på lunchen istället.) Det var lite solförmörkelser och planetkonstillationer och sådär, mest. En ständigt återkommande argument var också att Mayakalendern förutspådde
att jorden skulle gå under då.
Well.
Enligt de allra flesta beror Mayarikets undergång på att ledarna trots miljökatastrofer tvingade befolkningen att slita häcken av sig för att bygga pyramider och sånt.
Känns lite sådär inte helt obekant, och varför de skulle ha koll på saker då som vi inte vet nu.
Det mina vänner antroposoferna (ni vet vad antroposofi är va? Det är inte en sekt, det är en VETENSKAP, är de mycket noga med att understryka) tyckte var extra spännande, var att det kanske inte var jordens undergång som förutspåddes - det kunde lika gärna vara DEN NYA KRISTUS!
Hur Mayafolket kunde känna till den gamle Kristus sidådär 2000 före vår tideräkning förtäljer inte historien, men å andra sidan är inte historia sådär överdrivet viktig i skogarna kring Gnesta.
Jag vet ärligt talat inte om jag vågar lite helt och hållet på antisarna. Jag minns en gång, då de skulle hålla en stor fest. Festerna där ute var rejält livade. Det var inte skivor som gällde, det var bongotrummor. Det var inte alkohol - sektens, förlåt vetenskapens grundare Rudolf Steiner var förvisso alkoholist ("Nej det var han inte, han använde alkohol som självmedicinering!", sa de. Till skillnad från andra alkoholister då...), men så mycket kunde han i alla fall konstatera som att alkohol var fyfy. Så det var morotsstänger och dippsås lyxigt framställda på bord.
Och levande ljus. Alltid dessa levande ljus.
Och mitt under kuligaste hösten snackades det om en stor fest som skulle ordnas kommande lördag. För att fira "Gudinnans återkomst till jorden!"
"Vilken gudinna?" frågade jag, för jag var lite nyfiken på vad man skulle ha på sig. Jag menar, det är en jäkla skillnad på om typ Afrodite kommer, eller om det kommer nå Indisk filur med elefanthuvud. Typ ungefär finkostymen eller skyddsdräkt. (Jag har aldrig litat på elefanter.)
Men de hade inget bra svar på vilken gudinna det var. De blev nästan lite sura, sa ungefär att "det spelar väl ingen roll?" Jag höll inne med resonemanget om finkostymen.
Så kom lördagen. Jag var uppladdad för fest. Och vad händer? Festen är inställd. Alla har för mycket i skolan för att orka förbereda.
Så jag antar att gudinnan fick vänta.
Det är väl sånt gudinnor får förväntas finna sig i ibland, när de nu får för sig at de ska komma i november. Alla vet att det är mycket i skolan i november. Man tycker ju att gudinnor borda kunna planera lite bättre, förstå att folk har andra prioriteringar.
Men nu var det inte antroposofer det skulle handla om, utan domedagsstämningar.
Har ni sett filmen Children of men?
Jag är personligen inte lika begeistrad som alla andra, men nog tycker jag att det är en väldigt effektivt skildrad stämning i den.
Lite såna vibbisar får jag när jag läser rubrikerna i lokaldelen i tidningarna.
Det är skolvåld och uppgivna lärare skottlossningar och polisens fruktan för att oskyldiga ska drabbas. Skotthål i väggar, dödsmisshandlar, och hela tiden: Gängbråk, gängbråk, gängbråk.
Göteborg har högst gängtäthet räknat på antal invånare i hela Europa.
Det är liksom en ny generation.
Ända sedan jag kom hit, har jag undrat var alla Goa Gubbar och Krtukärringar håller hus. Jag har liksom suttit och brett ut mig lite extra på spårvagnarna, i hopp om att det ska komma nån tant och slå mig med käppen. Men inget händer.
Det är bara bland alkisarna som de goa gubbarna finns kvar. (Ryktet säger att det finns några balnd hamnarbetarna också, men dit har jag inte vågat gå. Då känns alkisarna tryggare, de vet jag i alla fall hur de fungerar.) Det är fascinerande det där, hur a-lagare ofta är de som spelar de etablerade men aningen utdaterade karaktärerna i samhället.
Men de goa gubbarna som spelar en aktiv del av samhället är borta. Liksom krutkärringarna. De där som ska dunka ungdomarna i ryggen och fråga om de är goa eller när de tar med sig pistolen är borta, liksom tanterna som slår folk i huvudet med käppar.
Jag anar ett stort svart hålrum efter dem. Inte för att de skulle överlevt för alltid, jag antar att tiden skulle sprungit ifrån dem förr eller senare i alla fall. Men för att de inte ersatts av något annat.
De som bråkar är alltid "de andra". De man bryr sig om att slå i huvudet med käppen, är alltid "de våra". De man blir förbannad på, eftersom man känner ett ansvar för att de beter sig som folk. Och att det plötsligt finns några som är "de andra", är ett direkt resultat av en politik som lett till segregering. Och inte blir det bättre - det är liksom knappast så att jag har några kursare från Bergsjön.
Det är fruktansvärt dålig tajming. Jag tror jag ska vara i USA eller nåt annat förvirrat land som delar ut sina julklappar för tidigt det året, så jag i alla fall få avsluta med nåt bra. Så kan jag tillbringa mina sista timmar i livet med att sitta och mysa med alla pengar jag fått, och klura på vad jag ska handla på mellandags-rean.
Det här med att jorden kommer gå under 2012 fick jag lära mig när jag gick på en antroposifisk folkhögskola. Folk var lite exalterade över det, sådär. Tyckte det skulle bli spännande. Jag kan förstå dem. När jag var yngre hade jag läst nån Nostradamustolkning som sa att jorden skulle gå under i juni 2000. Jag gick runt och var spänd flera år i förväg. När jag var 14 skrev jag ett arbete på religionskunskapen med frågeställningen "Kommer jorden gå under 2000?" Jag resonerade mig fram till att den skulle göra det. Jag fick MVG på det arbetet, gudskelov blev det arbetet betygsatt redan 1997. Såhär i efterhand kan jag reagera lite på att min SO-lärare inte kontaktade skolpsykologen.
När jorden sen inte gick under var det lite antiklimax sådär, och jag visste inte vad jag skulle hitta på härnäst. (Däremot var det faktiskt en rätt maffig solförmörkelse där i dagarna.)
Varför det var just 2012 som gällde på folkhögskolan, fick jag aldrig något riktigt bra svar på där på. (Som några läsare kanske minns, fanns det inte riktigt möjlighet att googla saker och ting därifrån. Man fick lita på vad grannen mumlade fram mellan kikärtorna på lunchen istället.) Det var lite solförmörkelser och planetkonstillationer och sådär, mest. En ständigt återkommande argument var också att Mayakalendern förutspådde
att jorden skulle gå under då.
Well.
Enligt de allra flesta beror Mayarikets undergång på att ledarna trots miljökatastrofer tvingade befolkningen att slita häcken av sig för att bygga pyramider och sånt.
Känns lite sådär inte helt obekant, och varför de skulle ha koll på saker då som vi inte vet nu.
Det mina vänner antroposoferna (ni vet vad antroposofi är va? Det är inte en sekt, det är en VETENSKAP, är de mycket noga med att understryka) tyckte var extra spännande, var att det kanske inte var jordens undergång som förutspåddes - det kunde lika gärna vara DEN NYA KRISTUS!
Hur Mayafolket kunde känna till den gamle Kristus sidådär 2000 före vår tideräkning förtäljer inte historien, men å andra sidan är inte historia sådär överdrivet viktig i skogarna kring Gnesta.
Jag vet ärligt talat inte om jag vågar lite helt och hållet på antisarna. Jag minns en gång, då de skulle hålla en stor fest. Festerna där ute var rejält livade. Det var inte skivor som gällde, det var bongotrummor. Det var inte alkohol - sektens, förlåt vetenskapens grundare Rudolf Steiner var förvisso alkoholist ("Nej det var han inte, han använde alkohol som självmedicinering!", sa de. Till skillnad från andra alkoholister då...), men så mycket kunde han i alla fall konstatera som att alkohol var fyfy. Så det var morotsstänger och dippsås lyxigt framställda på bord.
Och levande ljus. Alltid dessa levande ljus.
Och mitt under kuligaste hösten snackades det om en stor fest som skulle ordnas kommande lördag. För att fira "Gudinnans återkomst till jorden!"
"Vilken gudinna?" frågade jag, för jag var lite nyfiken på vad man skulle ha på sig. Jag menar, det är en jäkla skillnad på om typ Afrodite kommer, eller om det kommer nå Indisk filur med elefanthuvud. Typ ungefär finkostymen eller skyddsdräkt. (Jag har aldrig litat på elefanter.)
Men de hade inget bra svar på vilken gudinna det var. De blev nästan lite sura, sa ungefär att "det spelar väl ingen roll?" Jag höll inne med resonemanget om finkostymen.
Så kom lördagen. Jag var uppladdad för fest. Och vad händer? Festen är inställd. Alla har för mycket i skolan för att orka förbereda.
Så jag antar att gudinnan fick vänta.
Det är väl sånt gudinnor får förväntas finna sig i ibland, när de nu får för sig at de ska komma i november. Alla vet att det är mycket i skolan i november. Man tycker ju att gudinnor borda kunna planera lite bättre, förstå att folk har andra prioriteringar.
Men nu var det inte antroposofer det skulle handla om, utan domedagsstämningar.
Har ni sett filmen Children of men?
Jag är personligen inte lika begeistrad som alla andra, men nog tycker jag att det är en väldigt effektivt skildrad stämning i den.
Lite såna vibbisar får jag när jag läser rubrikerna i lokaldelen i tidningarna.
Det är skolvåld och uppgivna lärare skottlossningar och polisens fruktan för att oskyldiga ska drabbas. Skotthål i väggar, dödsmisshandlar, och hela tiden: Gängbråk, gängbråk, gängbråk.
Göteborg har högst gängtäthet räknat på antal invånare i hela Europa.
Det är liksom en ny generation.
Ända sedan jag kom hit, har jag undrat var alla Goa Gubbar och Krtukärringar håller hus. Jag har liksom suttit och brett ut mig lite extra på spårvagnarna, i hopp om att det ska komma nån tant och slå mig med käppen. Men inget händer.
Det är bara bland alkisarna som de goa gubbarna finns kvar. (Ryktet säger att det finns några balnd hamnarbetarna också, men dit har jag inte vågat gå. Då känns alkisarna tryggare, de vet jag i alla fall hur de fungerar.) Det är fascinerande det där, hur a-lagare ofta är de som spelar de etablerade men aningen utdaterade karaktärerna i samhället.
Men de goa gubbarna som spelar en aktiv del av samhället är borta. Liksom krutkärringarna. De där som ska dunka ungdomarna i ryggen och fråga om de är goa eller när de tar med sig pistolen är borta, liksom tanterna som slår folk i huvudet med käppar.
Jag anar ett stort svart hålrum efter dem. Inte för att de skulle överlevt för alltid, jag antar att tiden skulle sprungit ifrån dem förr eller senare i alla fall. Men för att de inte ersatts av något annat.
De som bråkar är alltid "de andra". De man bryr sig om att slå i huvudet med käppen, är alltid "de våra". De man blir förbannad på, eftersom man känner ett ansvar för att de beter sig som folk. Och att det plötsligt finns några som är "de andra", är ett direkt resultat av en politik som lett till segregering. Och inte blir det bättre - det är liksom knappast så att jag har några kursare från Bergsjön.
Kommentarer
Trackback