sjukdomsinsikt

Klockan är halv fyra på morgonenen. Den brukar envisas med att bli det ungefär såhär dags. Lite lurigt, speciellt om man inte kan sova. Vilket man sällan kan efter första föreställningen efter speluppehåll. 
     Det är mycket lustigt med den här föreställningen. Det är första gången jag gör en föreställning som jag verkligen inte har en aning om hur man ska spela, kväll efter kväll efter kväll. Det brukar kännas så inför premiär, åsså i nån svacka mitt i spelperioden, och när man gjort stora omvälvande upptäckter om sin roll som gör att man måste stanna upp och tänka igenom allt ett varv till. Då tar man en timme eller två, kanske ett skönt bad, man pillar sig lite i naveln och klureliklurar, och sen är allt i sin ordning.
     Men inte här. Jag tar en timme om dagen varje gång det ska spelas och tänker "asså hurfaaaaaan?" Sen går jag upp utan ett svar. Det blir olika resultat varje kväll.

Hur som helst tänkte jag egentligen bara berätta en glad nyhet för den här stackars försakade bloggen. Den glada nyheten är att jag har fått nattjobb i sommar. Bloggen har aldrig mått så bra som när jag jobbade natt förra sommaren.

     Bloggen shall return!