sjukdomsinsikt

Allt är Fuglesangs fel.

Nu har Aftonbladet fått dille på rymden, och visat massa bilder på balla dödsstrålar som skickas ut från svarta hål och sånt. Nu senast skriver de om den därna asteroiden som kanske krockar med jorden år 2029. Och om den inte gör det, så kan jordens dragningskraft ändra kursen så att den krockar med oss år 2036 iställer.
Och så ska de såklart leta upp nån domedagsprofet, som rekommenderar att man ställer sig precis på nedslagspunkten, eftersom livet på jorden inte kommer bli så party de nästkommande tusen åren.
Snubben är från Uppsala, naturligtvis.

Asteroiden heter Apophis. Det var i egyptisk mytologi en dödsdemon som skulle ödelägga jorden.
Det finns internhumor och fackidioter inom alla områden, men astronomer måste fan vara de jobbigaste.
("What's really going to bake your noodle later on is, would you still have broken it if I hadn't said anything?")

Det mest lysande är att jordens öde kommer att avgöras, när asteroiden passerar - FREDAGEN DEN 13:E april år 2029. Jag kan inte sluta garva åt det.


Jag gick igång på det där, för jag är lite av en domedagsfetischist. När jag var 14 år skrev jag ett "specialarbete" (som man kallade de där uppsatserna på två sidor) på SO:n om huruvida jorden skulle gå under i juli år 2000, enligt tolkningar av Nostradamus. Jag resonerade mig fram till att den skulle det. Som tur var sattes betyget på specialarbetet redan 1997.
Hur som helst fick jag svår ångest för den där asteroiden, och har gått runt och nojat ett par dagar.
Så häver Aftonbladet (jag fattar inte varför jag envisas med att läsa Aftonbladet) ur sig att risken att den träffar bara är 1:45 000.
Och att tekniken redan finns för att rädda jorden.
Nu går tekniken visserligen ut på att man ska gå iland på asteroiden och sätta en liten raketmotor på den. (Asteroiden är ungefär 150 meter bred, och väl kanske inte har sådär överdrivet stark dragningskraft. Jag vet inte riktigt hur de tänker på NASA, men jag misstänker att antalet sökande till deras utbildning kan förväntas sjunka drastiskt under kommande år. Ingen jäkel vill väl ha få ordern "okej, åk upp till den här, ehm, grejen, gå iland på den och, öh, sätt fast den här motorn..."
Alternativt skulle man bogsera bort det. Vilket tar ungefär 12 dygn. NASA påpekar också att ju tidigare man gör det, och ju längre bort från jorden det görs, desto lägre bränslekostnader. Som att det skulle vara det tyngst vägande argumentet.
Personligen fattar jag inte varför man inte bara kan nukea sönder skiten. Let the muthafucka´ burn, liksom. Men det är så oändligt mycket jag inte förstår.

Men projektet skulle ändå bara kosta ungefär två miljarder - vilket faktiskt känns som en ganska överkomlig summa, med tanke på hur mycket andra saker kostar, och hur mycket IKEA-snubben har under huvudkudden, och sådär. NASA får väl börja sälja snygga möbler man kan snickra själv, eller nåt.

Det jag klurar över, är ungefär: Om man nu kan lägga två miljarder på att rädda halva jordens befolkning/befolkningen i en hel stad (uppgifterna går lite isär om hur mycket skada döddemonen skulle göra) från ett hot som dödar en gång på 45 000 - varför kan man inte lägga ett par kronor på att undvika saker som dödar ungefär jättemånga människor med en sannolikhet på 1:1?