Att busa på mejlen
Idag står det att läsa i Metro att en busig filur har skickat ut en massa mejl där han påstår att han är yrkesmördare, och har fått i uppdrag att mörda mejlmottagaren. Nu har han dock fått samvetskval, och beslutat låta bli om mejlmottagaren ger honom 10 000 USD.
Massa människor har polisanmält honom för att han skräms.
Metro skriver att man inte kan besvara mejlen - för då kan han lista ut var du bor!
Jag funderar på att polisanmäla Metro för att de skräms.
Jag menar, det finns saker som jag är betydligt räddare för än världens i särklass mest talanglöse yrkesmördare.
Själv fick jag mejlet härom dagen, och svarade "Uh yea, wanna kill me? You and what army, biatch?"
Skulle jag inte ha gjort, enligt Metros "experter". (Se där, det är så fånigt att jag till och med drar till med citationstecken!) Å andra sidan finns det betydligt mer kompetenta och allmänt välvilliga människor än Metros experter, som hävdar att man inte borde läsa Metro.
I övrigt är det skottdagen idag, och ingen har friat till mig. (Kom igen, du har fortfarande en halvtimma på dig!) Jag har gått runt och försökt se allmänt giftasduglig ut hela dagen, men inte har det fungerat. Kandidaterna har väl läst min blogg och insett att jag inte har några pengar, eller nåt.
Skönt att man bara behöver hålla på och anstärnga sig en dag vart fjärde år. Verkar mycket mer besvärligt att vara qvinna.
DESSUTOM ÄR THE B-UPPSATS DEFEATED!
Den innehåller idel lögner, och kastar fram tesen att Anton Tjechov, inspirerad av Stanislavskijs metod för skådespelarträning, efterhand fyllde sina pjäser med allt mer sinnesintryck för att underlätta för skådespelarna. En mycket, mycket tveksam sak att hävda, men det spelar liksom inte så stor roll på universitetet. Huvudsaken är att källförteckningen ser bra ut.
Men hur som helst har jag fått ihop obligatoriska 10 sidor. (Med hjälp av en hel del stämningsbilder, vilket kanske inte är så vanligt i akademiska uppsatser), och ett bergsmassiv har lämnat mina axlar, för att sakta destileras ner till en lagom trivsam huvudvärk av den behagliga och lite illamåendeskapande sort som alltid kommer när man är klar med ett stort arbete.
20 minuter kvar nu, brudar. Jag ska faktiskt jobba nästa vecka som Kosovoalban igen, jag kommer ha råd att bjuda på sushi i slutet av nästa månad!
Massa människor har polisanmält honom för att han skräms.
Metro skriver att man inte kan besvara mejlen - för då kan han lista ut var du bor!
Jag funderar på att polisanmäla Metro för att de skräms.
Jag menar, det finns saker som jag är betydligt räddare för än världens i särklass mest talanglöse yrkesmördare.
Själv fick jag mejlet härom dagen, och svarade "Uh yea, wanna kill me? You and what army, biatch?"
Skulle jag inte ha gjort, enligt Metros "experter". (Se där, det är så fånigt att jag till och med drar till med citationstecken!) Å andra sidan finns det betydligt mer kompetenta och allmänt välvilliga människor än Metros experter, som hävdar att man inte borde läsa Metro.
I övrigt är det skottdagen idag, och ingen har friat till mig. (Kom igen, du har fortfarande en halvtimma på dig!) Jag har gått runt och försökt se allmänt giftasduglig ut hela dagen, men inte har det fungerat. Kandidaterna har väl läst min blogg och insett att jag inte har några pengar, eller nåt.
Skönt att man bara behöver hålla på och anstärnga sig en dag vart fjärde år. Verkar mycket mer besvärligt att vara qvinna.
DESSUTOM ÄR THE B-UPPSATS DEFEATED!
Den innehåller idel lögner, och kastar fram tesen att Anton Tjechov, inspirerad av Stanislavskijs metod för skådespelarträning, efterhand fyllde sina pjäser med allt mer sinnesintryck för att underlätta för skådespelarna. En mycket, mycket tveksam sak att hävda, men det spelar liksom inte så stor roll på universitetet. Huvudsaken är att källförteckningen ser bra ut.
Men hur som helst har jag fått ihop obligatoriska 10 sidor. (Med hjälp av en hel del stämningsbilder, vilket kanske inte är så vanligt i akademiska uppsatser), och ett bergsmassiv har lämnat mina axlar, för att sakta destileras ner till en lagom trivsam huvudvärk av den behagliga och lite illamåendeskapande sort som alltid kommer när man är klar med ett stort arbete.
20 minuter kvar nu, brudar. Jag ska faktiskt jobba nästa vecka som Kosovoalban igen, jag kommer ha råd att bjuda på sushi i slutet av nästa månad!
Kommentarer
Postat av: Susannanstans
Alltså, jag hade ju kunnat fria till dig OM DU HADE LAGT TILL MIG PÅ MSN VILL SÄGA. Men icke och nu är det försent. Jag tycker att din uppsats låter svinbra. Om jag skriver en akademisk uppsats igen så ska jag ljuga mig igenom hela. Det är världen bästa idé, näst efter brödrosten.
Postat av: B
MEN JAG FÖRSÖKER JU LÄGGA TILL DIG, FÖR BÖVELEN! Haha, jag blir knäpp på det här.
Du kan fria nån annan skottdag. Det kommer säkert en snart igen, ska du se :)
Trackback